1746-1828 Goya is considered the 18th Century's foremost painter and etcher of Spanish culture, known for his realistic scenes of battles, bullfights and human corruption. Goya lived during a time of upheaval in Spain that included war with France, the Inquisition, the rule of Napoleon's brother, Joseph, as the King of Spain and, finally, the reign of the Spanish King Ferdinand VII. Experts proclaim these events -- and Goya's deafness as a result of an illness in 1793 -- as central to understanding Goya's work, which frequently depicts human misery in a satiric and sometimes nightmarish fashion. From the 1770s he was a royal court painter for Charles III and Charles IV, and when Bonaparte took the throne in 1809, Goya swore fealty to the new king. When the crown was restored to Spain's Ferdinand VII (1814), Goya, in spite of his earlier allegiance to the French king, was reinstated as royal painter. After 1824 he lived in self-imposed exile in Bordeaux until his death, reportedly because of political differences with Ferdinand. Over his long career he created hundreds of paintings, etchings, and lithographs, among them Maya Clothed and Maya Nude (1798-1800); Caprichos (1799-82); The Second of May 1808 and The Third of May 1808 (1814); Disasters of War (1810-20); and The Black Paintings (1820-23).   Related Paintings of Francisco Goya :. | Fantastic Vision or Asmodea | Tal para qual | Cannibals gazing at their victims | Judith | Charles IV |
Related Artists:
Richard Wright
painted The Battle of Quiberon Bay in 1760
per wickenberg
1812-1846 Per Gabriel Wickenberg, född 1 oktober 1812 i Malmö, död 19 december 1846 i Pau, var en svensk konstnär. Per Wickenberg kom från enkla förhållanden, hans far var fanjunkare, men visade tidigt en talang för teckning och måleri. 1831 skedde en insamling till hans förmån i Malmö, mend vars hjälp han fick möjlighet att komma till Stockholm att studera konst. Han besvärades tidigt av en ögonsjukdom, och med hjälp av bidrag från Konstföreningen i Stockholm fick han 1836 hjälp att resa till Tyskland för att söka bot. Efter tillfrisknandet valde han att stanna en tid i Berlin och vann där ett gott erkännande för sina tavlor. 1838 reste han till Paris, och vann där samma år guldmedalj på salongen för sin tavla "Nordiskt vinterlandskap". Wickenberg blev 1839 agre och 1842 ledamot av Konstakademien, under det att han stannade kvar i Paris. Wickenbergs ögonsjukdom återkom dock, och han insjuknade även i tuberkulos. Vintern 1843-44 uppehöll han sig i Nice, för att kurera sig, men förgåves, och 1846 avled han, bara 34 år gammal. 1842 tilldelades han Vasaorden och Hederslegionens kors.
Felice Boscarati
Italian Verona, 1721 - Venezia, 1807